Klimatvård vid psoriasis

Vad är klimatvård?

 

Klimatvård eller klimatvårdsresor är en behandlingsmetod som patienter med till exempel psoriasis, reumatism eller en neurologisk sjukdom kan få ordinerat.

Den här typen av rehabilitering kallas med lite olika namn men de vanligaste är utlandsvård, klimatvård och rehabilitering utomlands. Poängen med denna typ av rehabilitering är aktiv träning i ett varmt klimat med möjlighet att både sola och bada.

 

Vid psoriasis är solbad en viktig del av behandlingen, medan fysisk träning är det för reumatiker. Behandlingstiden varierar lite beroende på sjukdom, men generellt brukar de vara mellan 3-4 veckor.

 

Under dessa veckor är man aktivt med på behandlingar som gymnastik, utbildningar och föreläsningar. Du får kunskap om hur det är att leva med din sjukdom och hur du gör för att minska dina besvär så du kan leva ett så vanligt liv som möjligt. På anläggningarna finns vårdpersonal och olika experter som tillsammans ska hjälpa dig att få en ökad kunskap om din sjukdom samt ge dig råd om hur du på bästa sätt kan bibehålla dina resultat.

 

Vem får klimatvård? Vem bestämmer om klimatvård?

 

Regionerna och landstingen har olika bestämmelser om vem som kan få rehabilitering utomlands. Uttagningsrutinerna varierar, men vanligtvis skriver en läkare först intyg om behovet av rehabilitering. Intyget skickas till en särskild uttagningsläkare.

Varje region och landsting har en utsedd uttagningsläkare som bedömer alla inkomna läkarintyg angående klimatvård. Det kan vara en specialistläkare, till exempel reumatolog, neurolog eller dermatolog, men det förekommer även att uttagningsläkaren har en annan specialitet. Det beslut som tas kan inte överklagas.

 

Tala med din hudläkare om vilka kriterier som gäller i just ditt landsting. Det är inte alla sjukvårdshuvudmän som använder sig av denna vårdform. Ta kontakt med ditt landsting själv för att se om de erbjuder klimatvård. Hitta ditt landsting här

 

​Om du får avslag på din ansökan om klimatvård

 

Då många landsting inte har klimatvård som behandling alternativ och de som har det bara har ett fåtal platser är det allt för många med psoriasis som inte kommer iväg på klimatvårds resor.

 Men det finns ett andra alternativ, även om det inte är lika bra.

 

 Riksförsäkringsverket har föreskrivit att klimatvård som bekostas av sjukvårdshuvudman (dig själv) i regel berättigar till sjukpenning under utlandsvistelsen. Detta betyder att du kan själv bekosta din resa inklusive behandling, men att du får sjukpenning under vistelsen. För mer information detta, kontakta Försäkringskassan och fråga om rehabiliteringspenning.

 

Dock så måste du vara noga med att visa upp vad som ingår i resan, vilka behandlingar och mål som finns. Här får ni två exempel på hur det kan vara.

 

Exempel fall 1

 

  Pias psoriasis har försämrats så att hon inte kan förvärvsarbeta. Efter tre veckors sjukskrivning åker hon till Lanzarote för vård där. Hon bedöms vara arbetsoförmögen även under tiden för utlandsvistelsen. Resan och vården bekostas av sjukvårdshuvudmannen. Eftersom Pia bedöms ha sin arbetsförmåga helt nedsatt på grund av sjukdom får hon sjukpenning.

 

 Exempel fall 2

 

Pawel, som också har psoriasis, söker läkare för att sjukdomen har försämrats. Läkaren bedömer att Pawel kan fortsätta arbeta men rekommenderar utlandsvård. Några veckor senare reser Pawel till Lanzarote för att få vård där som bekostas av sjukvårdshuvudmannen (sig själv). Han ansöker om förebyggande sjukpenning under behandlingstiden. Vården bedöms komma att göra Pawel bättre och förhindra en fortsatt försämring av hans arbetsförmåga. Behandlingen bedöms därför förebygga sjukdom och förebyggande sjukpenning betalas ut.

 

Vad säger försäkringskassan om klimatvård?

 

Förutsättningar för att få förebyggande sjukpenning

Bestämmelserna om rätt till sjukpenning i förebyggande syfte finns i 27 kap. 6 och 7 §§ SFB.

 

En försäkrad som genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering kan ha rätt till sjukpenning i förebyggande syfte. Grundläggande för att det ska finnas rätt till förebyggande sjukpenning är att den försäkrade ska genomgå en behandling eller en rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom, att förkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan.

 

 Ett annat villkor är att den medicinska behandlingen eller medicinska rehabiliteringen är ordinerad av läkare. Den ska också ingå i en plan som Försäkringskassan har godkänt, se vidare avsnitt 11.1.2. (27 kap. 6 § SFB)

 

För att Försäkringskassan ska kunna bevilja förebyggande sjukpenning vid medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering i förebyggande syfte måste en läkare, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, ha konstaterat att den försäkrade har en förhöjd sjukdomsrisk.

 Behandlingen ska vara lämplig för att minska sjukdomsrisken och den sjukdom som det finns en förhöjd risk för ska vara sådan att den kan förväntas leda till nedsättning av arbetsförmågan. (Prop. 1990/91:141, s. 85)

 

Den ökade sjukdomsrisken kan vara grundad på riskfaktorer i den fysiska eller psykosociala miljön eller på riskfaktorer hos den försäkrade i form av sjukdomsanlag eller riskbeteende (SOU 1988:41 s. 328).

 

 Något enstaka besök ger inte rätt till ersättning (prop. 1990/91:141, s. 85).

 

Det innebär att något enstaka läkarbesök eller enstaka behandlingstillfälle hos till exempel sjukgymnast inte ger rätt till ersättning.

Förebyggande sjukpenning kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förebyggande sjukpenning. (27 kap 4 § SFB).

Arbetsförmågan ska anses vara nedsatt i samma omfattning som den försäkrade, på grund av behandlingen eller rehabiliteringen, inte kan förvärvsarbeta (27 kap. 7 § SFB).

 

 Det gäller även om man inte kan söka arbete eller inte kan vårda barn (vid föräldraledighet). Behandlingen eller rehabiliteringen måste vara av den omfattningen att den försäkrade måste avstå från sin sysselsättning minst en fjärdedel för att förebyggande sjukpenning ska kunna betalas ut (27 kap. 2 och 7 §§ SFB).

 

Även den tid som det tar för den försäkrade att ta sig till och från behandlingen eller rehabiliteringen ingår i den totala behandlingstiden och ger därmed rätt till förebyggande sjukpenning.

 

 

Hur går det till med klimatvård?

 

Först sätts ett mål

 

Rehabiliteringsperioden inleds med att man tillsammans med olika personalkategorier gör upp en individuell rehabiliteringsplan. En läkare gör en medicinsk undersökning och en sjuksköterska har ett ankomstsamtal för att göra en bedömning av omvårdnadsbehov, hjälpbehov, medicinering och andra medicinska åtgärder.

 

En sjukgymnast och en arbetsterapeut bedömer funktionsförmågan. Det är viktigt att man själv formulerar målet för rehabiliteringen, som är individuellt. Det är bra att formulera konkreta mål istället för allmänna, som ökad muskelstyrka och rörlighet. Ett konkret mål kan till exempel vara att man vill kunna klä på sig själv. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter inriktar då behandlingarna på att öka rörligheten i axlar och armar, men även i höfter. Dessutom kanske man måste träna grov- och finmotoriken i händerna.

 

Ett annat konkret mål kan vara att kunna gå i trappor, vilket innebär att träningen inriktas på fotleder och benstyrka, samt gångförmåga.

Om man har psoriasis gör en läkare eller sjuksköterska en bedömning av hur omfattande och svår psoriasis man har innan man åker på klimatvård för att kunna jämföra med hur det ser ut efter rehabiliteringen utomlands. Man får också göra en egen bedömning av vilken effekt klimatvårdsbehandlingen har haft på livskvaliteten.

 

Personalen man möter

 

På anläggningarna finns vanligtvis både läkare och sjuksköterskor. Sjuksköterskorna ansvarar för omvårdnaden som man är beroende av under rehabiliteringstiden. Det kan vara mediciner som injiceras, kontroller av blodtryck och blodprov eller såromläggningar.

Förutom läkare och sjuksköterskor finns bland andra arbetsterapeuter och sjukgymnaster som tar hand om den aktiva rehabiliteringen.

På vissa anläggningar finns också kurator, som stöttar i arbetet med att leva med en kronisk sjukdom.

 

Arbetsterapi

 

Arbetsterapeuternas insatser innebär träning av axlar, armar och händer. Arbetsterapeuter leder daglig handträning i grupp. Denna gymnastik kallas ofta för handgrupp, men man tränar alla leder i nacken, axlarna, armarna, handlederna och händerna.

De individuella behandlingarna kan gå ut på att träna muskelstyrkan och öka rörligheten i dessa leder. Det kan även bli aktuellt att träna grov- och finmotorik och koordination.

 

Arbetsterapeuten hjälper också till med rådgivning och utprovning av tekniska hjälpmedel. Som smärtlindrande behandling kan man få till exempel handmassage, varma paraffinbad eller kylbehandlingar med is påsar för händerna.

Innan behandlingarna påbörjas gör arbetsterapeuten olika mätningar av händernas rörlighet, handstyrkan och graden av smärta. Innan hemresan görs samma mätningar för att jämföra resultat med det man hade när man kom.

 

Sjukgymnastik

 

Man kan dels få individuell sjukgymnastik, dels sjukgymnastik i grupp. Man kan även få sjukgymnastik i bassäng. Sjukgymnastiken inriktas på att öka rörligheten och muskelstyrkan så att ledernas och musklernas funktion förbättras. Att få bättre kondition är också viktig. Man kan få smärtlindrande behandlingar i form av värme, kyla, akupunktur och massage.

Det är viktigt att man som patient ökar sin fysiska aktivitet för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Sjukgymnasten testar på olika sätt den kroppsliga funktionen och gör mätningar av den innan träningen påbörjas. Med utgångspunkt från patientens egen målsättning och sjukgymnastens funktionsbedömning görs i samråd en individuell behandlingsplan.

 

Egenträning och behandling

 

I början av rehabiliteringen får man av sjukgymnasten ett träningsprogram med lämpliga övningar som man gör dagligen på egen hand. Sjukgymnasten följer upp hur man klarar övningarna och tar bort de moment som inte känns bra och ger förslag på nya. Man tränar antingen genom promenader, i bassängen, eller i en träningssal med olika gymnastikredskap.

Det är viktigt att man tycker att träningen är meningsfull och rolig. En del vill cykla på motionscykel medan andra föredrar att promenera barfota i den varma sanden. Egenträningen anpassas efter var och ens behov och förmåga.

 

På anläggningar för psoriatiker finns utrymmen där man kan sola naken.

 

När man lämnar anläggningen får man ett individuellt program så att man kan fortsätta med träningen och behandlingen hemma. Efter tre till fyra veckors träning dagligen går det oftast lättare att behålla vanan att träna dagligen även när man kommit hem.

 

Sjukgymnastik i grupp

 

Förutom individuell sjukgymnastik leder sjukgymnaster varje dag gruppträning till musik. Gruppträningarna varierar på de olika anläggningarna, men här finns en ungefärlig beskrivning av hur den går till:

 

Pallgymnastik/sittgymnastik

Dagarna inleds oftast med gymnastik som sker sittande. På så sätt får man en mjuk start på dagen och alla kroppens leder mjukas upp och tränas från yttersta tå lederna till käklederna. Alla kan vara med på denna gymnastik oavsett funktionshinder.

 

Mattgymnastik

I den här gymnastikformen ligger man på en matta. Framförallt tränas ben och armar. Om man har svårt att ligga ned på marken eller att komma upp igen kan man ligga på en brits och göra rörelserna.

 

Bassängträning

Det här är en vanlig och uppskattad träningsmetod. Den sker i inomhus- eller utomhusbassäng, ofta till musik, och de flesta upplever att de blir lätta och rörliga i vattnet. Att träna i varmt vatten innebär att man kan röra sig lättare och ta ut rörelserna bättre. Det varma vattnet har även en smärtlindrande effekt. Vattnet har en avlastande effekt på kroppen, och därför kan man belasta sina leder mer än när man är på land.

 

Det finns träningsprogram anpassade för personer med olika diagnoser, men också ett längre konditionsprogram. En del har som mål att kunna vara med i konditionsprogrammet under någon av de sista veckorna av rehabiliteringen. Efter all bassängträning är det bra att vila en stund eftersom man ofta har ansträngt sig en hel del.

 

Fotgymnastik

Många med reumatiska sjukdomar har besvär med sina fötter. Under fotgymnastiken tränas tå leder, fötternas leder och fotlederna. Ofta används små bollar som man pressar mot marken och rullar med fötterna.

 

Avslappningsövningar

Ibland erbjuds avslappningsövningar för att minska stress och spänningar.

 

Undervisning

På flera av anläggningarna ordnas olika utbildningar. Då samlas en mindre grupp med en likartad diagnos under ledning av sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska.

 

De vanligaste områden som tas upp i dessa så kallade patientskolor är

 

 • hur det är att leva med en kronisk sjukdom eller ett funktionshinder

 • läkemedelsbehandling

 • ledskydd och tekniska hjälpmedel - ledskyddsundervisning innebär att man får lära sig att skydda sina leder genom att använda dem på ett        ergonomiskt riktigt sätt

 • betydelsen av motion, fysisk träning och bra kost

 • livsstilsfaktorernas, till exempel rökningens, betydelse för kronisk sjukdom och funktionshinder

 • patienträttigheter och möjligheter till ekonomiskt stöd.

 

Undervisningen är vanligtvis upplagd i form av gruppdiskussioner och man kan även lära sig mycket av de andra gruppdeltagarnas erfarenheter.

 

Psoriasishjälpen och klimatvård

 

Tyvärr så kan Psoriasishjälpen idag inte erbjuda klimatvård via landstinget, utan det är Psoriasisföreningen som ni får vända er till för detta.

Däremot så jobbar jag på att ordna resor som man får bekosta själv. Förhoppningsvis leder detta till ”betalda” resor framöver.

 

Jag har inlett kontakt med ett par utvalda anläggningar och hoppas på att kunna göra en prov resa under Mars. Om allt går enligt plan finns en förhoppning om att kunna ta med en person på denna utvärderings resa för att få ett så bra utlåtande som möjligt. Mera information kring detta kommer snart ut via Psoriasishjälpens nyhetsbrev.

 

Behandlingstiden kommer att vara 3 veckor och platsen blir nog södra Indien.

 

Källor:

www.psoriasishjälpen.se

vårdguiden.se

Försäkringskassan